Inte lätt att rösta rätt

Publicerad i Dagens Arena 9 oktober 2020.

Klockorna som ringer in till votering i Europaparlamentet är öronbedövande. Byggnaden skakar, rasten är över och ledamöterna masar sig vanligtvis in i plenisalen för att trycka på knappar.

Men sedan pandemin fick fart i våras har det varit tommare än vanligt i korridorerna. Folk jobbar hemifrån, och resorna till Strasbourg är inställda. Klockorna ringer fortfarande lika högt, men röstningen görs på distans.

För en svensk kan det tillfälliga systemet bjuda på en analog chock. Här finns inga BankID, intranät eller säkra uppkopplingar – nej, ledamöterna och deras assistenter skriver helt enkelt ut röstlistorna på papper, markerar hur de vill rösta, signerar, skannar och skickar iväg dem till presidiet från ledamotens officiella mejladress.

Förra veckan var det många papper som skulle in. Under sessionen i Bryssel behandlades flera viktiga frågor. Bland annat röstade man om EU:s nya klimatlag, som svenska Jytte Guteland (S) haft ansvar för. Dessutom antogs en ny skogsstrategi, som förstås har särskilt stor betydelse för ett land med så mycket skog som Sverige. Många av de viktiga omröstningarna var jämna, och varje röst spelade roll.

I protokollen saknas dock ett namn – Sverigedemokraternas Jessica Stegrud har inte röstat alls under onsdagseftermiddagen.

I protokollen saknas dock ett namn – Sverigedemokraternas Jessica Stegrud har inte röstat alls under onsdagseftermiddagen. Därmed missade hon slutomröstningen om både klimatlagen och skogsstrategin.

Läs vidare här.

EU:s klimatlag förtjänar att tas på allvar

Ikväll och imorgon röstar Europaparlamentet om EU:s nya klimatlag. Månadens EU-krönika i Dagens Arena handlar om lagen, kritik den fått av klimatrörelsen och Greta Thunberg och vad den säger om dagens Europa.

Publicerad i Dagens Arena, 6 oktober 2020.

På onsdag kväll denna vecka röstar Europaparlamentet om EU:s nya klimatlag. Lagen avgör hur och när EU ska minska sina koldioxidutsläpp och bli klimatneutralt. Rapportör och ansvarig för lagstiftningen är den svenska socialdemokraten Jytte Guteland. Det är ett av de tyngsta uppdrag en svensk haft i Europaparlamentet.

Ambitionen i förslaget är att EU ska bli klimatneutralt till 2050. Mest debatterad har målsättningen i minskning av koldioxidutsläpp till 2030 varit. EU-kommissionens ursprungliga förslag är 55 procents minskning, medan Europaparlamentet ser ut att vilja höja ambitionerna till åtminstone 60 procent. En annan kontroversiell fråga är huruvida målen ska vara bindande för varje enskilt land eller bara för EU som helhet, vilket i praktiken avgör om mindre ambitiösa medlemsstater ska kunna åka snålskjuts på de duktigare.

Lagen marknadsförs som radikal i kontrast till EU:s historia som kol- och stålunion. Samtidigt riktar klimatrörelsen stark kritik mot förslagen. Klimataktivisterna Greta Thunberg, Luisa Neubauer, Adélaïde Charlier och Anuna de Wever van der Heyden publicerade häromdagen kritik mot den blivande lagen. Framför tittar de närmare på siffrorna – vad är egentligen en 55 procents minskning?

Läs hela texten hos Dagens Arena här.