Skärp jordbruksstödet för arbetarnas skull

Publicerad i Norrländska Socialdemokraten, 24 oktober 2020.

Det är inte ens tio år sedan arbetare från Bangladesh blev beskjutna av sin grekiska arbetsgivare. De plockade jordgubbar på en bondgård och hade inte fått betalt på flera månader. När de bad om pengarna öppnade chefen eld.  

Händelsen på den grekiska jordgubbsfarmen är exceptionell, men samtidigt del av ett större problem. Säsongs- och migrantarbetare i lantbruket i Europa är ofta utsatta, då de jobbar långa timmar under svåra villkor.  

Den europeiska federationen av fackföreningar inom livsmedels-, jordbruk- och turismsektorerna bedömer att runt fyra miljoner arbetare i EU jobbar svart eller under slavliknande förhållanden i lantbruket. 

Det gör dem till en betydande del av de totalt 10 miljoner arbetare som är anställda i branschen (ungefär tio miljoner till jobbar inom sektorn, men de är inte anställda utan utgörs av bönderna själva och deras familjer). 

En del får ingen eller väldigt lite lön. Andra tvingas bo trångt ihop i baracker eller tält, där det är omöjligt att uppehålla goda hygieniska standarder. Detta har förstås lett till stora problem nu under pandemin, och på flera gårdar runt om i Europa har hundratals migrantarbetare smittats i kluster.

Läs hela texten om hur jordbruksstödet kan förbättras här.

En av de viktigaste läxorna efter Brexit

Publicerad i Norrländska Socialdemokraten, 15 februari 2020.

”Konflikten är knappast ny. Men klyftan mellan stad och land är vår tids mest definierande politiska problem, både i Sverige och resten av Europa. I kombination med växande populistiska rörelser kan den få radikala konsekvenser.

I Storbritannien fångades rättmätigt missnöje på landsbygden upp av Brexit-kampanjen och kanaliserades till en politisk kraft emot EU-medlemskapet. 

Stora städer som London, Manchester och Liverpool röstade för att stanna i EU, medan glesbygden var överväldigande för Brexit. De senare kände inte att det internationella projektet varit till för dem, utan upplevde tvärtom att de förlorat på ökat samarbete. 

Författaren Katrine Marçal skriver i sin nya rapport ”Åtta lärdomar från Brexit om den moderna populismen” (Arena Idé, 2020) att en av de viktigaste läxorna Brexit gett oss är att motverka regional ojämlikhet inom nationalstaten innan den leder till politiskt kaos.

Liknande klyftor och splittringar uppstår också på europeisk nivå. Hela EU-projektet är grundat på försök att överbrygga olikheter mellan länder och samarbeta, ofta genom att betona likheter och gemensamma intressen.

Men det går inte alltid som man tänkt sig.”

Läs hela texten i NSD här.