Allt du behöver veta om att skriva julrim

Inget slår ett riktigt bra julrim. Det kan väga upp för en halvtrist present, väcka ett mätt och trött sällskap eller imponera på familjen.

Julrimmet är både en konstform och en exakt vetenskap. Jag tänkte försöka dela med mig av mina bästa tips för att få till riktigt bra rim.

Rimmets innehåll

Det här är den enkla biten. Innan du börjar komponera rimmet måste du ha tre saker klart för dig.

  1. Vad paketet innehåller
  2. Vem paketet är till
  3. Varför du ger just denna klapp till just denna mottagare

Ett bra julrim är inte allmängiltigt, det skrivs till en specifik mottagare. Rimmet ska gärna innehålla någon referens du och mottagaren har gemensamt (där kommer punkt tre in). Är det kanske något personen önskat sig? Något hen får varje år? Eller något du tycker att hen behöver eller borde testa?

Exempel

Förra året bad en vän mig skriva ett rim till en julklapp han skulle ge sin bonuspappa. Klappen var en keps i ull. Mottagaren ägde många kepsar, men ingen i ull. Han gillade att vara ute i naturen.

Har du någon gång passerat
Ett område helt reserverat
Åt får som betar ogenerat
Och på din egen stil funderat?

Visst har du något på din knopp
Men den är gjord av bomullsvävnad
Nej nu är det dags att sätta stopp
För dina hafsiga försök till klädnad

Låt denna sitta där den ska
På äventyren ut i båten
Och chansen kan nog vara bra
Att gamla stilen blir förlåten

Rimmet går absolut inte att återåtervända i något annat sammanhang. Precis som det ska vara. Ett bra rim är unikt.

Verslära

Nu kommer det roliga – vetenskapen bakom ett bra rim. Ett bra rim bygger inte bara på de sista rimmande orden i varje mening, utan även på textens rytm. Det ska låta bra när rimmet läses högt!

Detta går att åstadkomma ganska intuitivt så länge man har någorlunda taktkänsla. Men för den som är intresserad av hantverket bakom ett bra julrim (eller är hopplöst omusikalisk) kan det vara kul att förstå versläran.

Rytmens teori

Ord består av stavelser. I det germanska metriska systemet – som passar bäst att använda sig av när man rimmar på svenska – förstår man rytmen i en strof (finspråk för textrad) genom att skilja mellan betonade och obetonade stavelser.

Vi tar några exempel för att förstå skillnaden mellan betonade och obetonade stavelser. Säg dessa ord högt – den betonade stavelsen är i fetstil.

Ban-ko-mat
Torr-fo-der
Tön-tigt

Vissa ord har flera betonade stavelser:

Le-dar-skri-bent
Mjällscham-po
Jul-rims-gu-ru

Versfötter och meter

De betonade och obetonade stavelserna klumpas ihop i versfötter. Kombinationen av versfötter i en strof klassificeras sedan som stigande eller fallande meter.

Stigande meter börjar med en obetonad stavelse.
Fallande meter börjar med en betonad stavelse.

En obetonad stavelse betecknas som ”u”
En betonad stavelse som ”–”

Versfötter
Stigande
Jamb: u–
Anapest: uu–
Stigande péon: uuu–

Fallande
Troké: –u
Daktyl: –uu
Fallande péon: –uuu

Övrigt
Katalex = avsaknad av obetonad stavelse i slutet av strofen som inte hör till en versfot
Upptakt = obetonad stavelse i början av strofen som inte hör till en versfot
Akatalektisk = helt regelbunden vers, det vill säga varken katalex eller med upptakt

Takt

Rytmen blir oftast bättre om man har samma antal versfötter i varje strof.

Det betyder alltså att varje rad av rimmet ska ha lika många betonade stavelser. Det enklaste är kanske att bara kalla verserna för tretaktiga, fyrtaktiga och så vidare. Men vill man stajla lite har de finare namn också:

Fyrtaktigt, dvs fyra versfötter per strof: tetrameter (vanligt)
Femtaktigt: pentameter (Shakespeares favorit)
Sextaktigt: hexameter (älskat av de gamla grekerna samt Bellman)

Rimmets teori

Rimflätor

Rimmen i en vers följer alltid ett mönster. Är det till exempel ett rim på fyra rader kan man lägga upp det så att de två första raderna rimmar med varandra och de två sista rimmar med varandra. Det kallas ett parrim. Eller så kan rad 1 rimma med rad 3, och rad 2 med rad 4. Det kallas korsrim. Eller rad 1 med rad 4, och så rad 2 och 3 med varandra. Det kallas en kiastisk rimfläta.

Manliga, kvinnliga och löpande rim

Beroende på hur många stavelser de rimmande orden har kallas de för manliga, kvinnliga eller löpande rim.

Manligt rim: 1 stavelse
Kvinnligt rim: 2 stavelser
Löpande rim: 3 eller fler

Det finns förstås ett härligt system för att sammanfatta allt detta när man analyserar en rimmande vers. Det första ordet som är en del av textens rim betecknas a – ett litet a om det är ett enstavigt, manligt rim, ett stort A om det är ett kvinnligt rim. Nästa rim får bokstaven b, och så vidare. Alla ord som rimmar på varandra får samma bokstav.

Exempel 1

Exempel på en rimfläta, med ett rim jag skrev åt en kompis som skulle ge sina två vänsterföräldrar som brukat läsa SvD en prenumeration på tidningen ETC:

Många koppar har ni vält
När ni öppnat sidan två
Dags för er att byta fält
Lämna nu för gott det blå

Rimfläta: abab
De rimmande orden är manliga (enstaviga) i ett korsrim, alltså att första raden rimmar på rad tre, andra på rad fyra.

Exempel 2

Ett rim jag skrev till en annan kompis förra året, som skulle ge sin son en tryckkokare.

Fram med den när morsan gnölar
Är det klart snart, magen brölar
Sleva ner nåt, stäng ventilen
Vips! Din snabbmat håller stilen

Rimfläta: AABB
Tvåstavigt parrim.

Val av rimmande ord

Ett vanligt misstag är att börja fundera över ord som rimmar med själva julklappen. Det riskerar att leda till det hemska… att avsluta ett julrim med punktpunktpunkt… och låta mottagaren fylla i själva klappen. Denna form rekommenderas ej då det fullständigt saknar finess och stil.

Tänk istället ut ord som relaterar till julklappen, gärna ord som är lättrimmade. Till exempel om julklappen är en tröja: tröjor kan man bära, man får dem av sina kära, nära, prekära, extraordinära. Vissa ändelser är väldigt vanliga, då är det lättare att rimma.

När jag rimmar försöker jag hitta ett lite roligt ord som går att rimma på något relaterat till klappen. Jag gav boken Kirke till min farmor i julklapp förra året. I Odyssén förvandlar häxan Kirke Odysseus män till grisar när de gått i land på hennes ö. Knorrar är då ett kul ord, rimmar till exempel på morrar. Ett skepp har förtöjt, en bok kan man plöja. Rimmet blev såhär:

Odysseus män fick knorrar
När de hos denna dam förtöjt
Hoppas att du inte morrar
”Den där har jag redan plöjt”

Det finns rimlexikon på nätet om man har total rimtorka.

Den vane rimmaren kan med fördel utmana sig själv genom att rimma ord med varandra som inte stavas likadant, men rimmar när de läses högt. Franska ord är utmärkta till detta, eftersom de ofta slutar med vokalljud och därmed rimmar på många svenska ord. Michel Foucault – dimridå. Rendez-vous – gammal ko.

Analysera julklappsrim

De flesta av mina julklappsrim är fyrtaktiga och fallande, ibland med upptakt, ofta korsrim. Här kommer några exempel på analyser av rim jag skrivit åt kompisar tidigare år.

Exempel 1

En tändare och ett våffeljärn som klagat på att det tar för lång tid att göra våfflor
Nu kort-ar vi din väg till fra-set
u –u –u –u –u
Tänd ett ljus och kom i stäm-ning
–u –u –u –u
Gör dig re-do för ka-la-set
–u –u –u –u
Och -ga släpp din sis-ta häm-ning
u –u –u –u –u

Rimfläta: ABAB

På antalet – (alltså betonade stavelser) ser vi att varje strof är fyrtaktig. Rimflätan visar att det är ett korsrim med kvinnliga rim. Varje strof består av fyra trokéer, rimmet är alltså fallande. Både rad ett och rad fyra har dessutom en obetonad stavelse i början – det som kallas för upptakt.

Exempel 2

Tulpanlökar och fina ostar åt en kompis föräldrar
Nu gäller det att ni står i
u –u –u –u –
Fram med spaden, inte klaga
–u –u –u –u
Men först en laddning energi
u –u –u –u –
Riv bort pappret — börja gnaga
–u –u –u –u

Rimfläta: aBAB

Även här är varje strof fyrtaktig. Varannan rad rimmar, alltså korsrim. Strof 1 och 3 är rätt straightforward, de består av fyra trokéer. Rad 2 och 4 är lurigare. Det otränade ögat hade kunnat tro att det är u– u– u– u– alltså fyrtaktigt stigande. Men icke – när man läser rimmet högt hör man att det har en fallande rytm. Varannan rad har både katalex (saknar obetonad stavelse i slutet) och upptakt (obetonad stavelse i början).

Exempel 3

Nu – grand finale.

Ullkepsrimmet igen.
1. Har du någon gång passerat
–u –u –u –u
2. Ett område helt reserverat
u –u –u –u –u
3. Åt får som betar ogenerat
u –u –u –u –u
4. Och på din egen stil funderat?
u –u –u –u –u

5. Visst har du något på din knopp
u –u –u –u –
6. Men den är gjord av bomullsvävnad
u –u –u –u –u
7. Nej nu är det dags att sätt-a stopp
uu– u– u– u–
8. För di-na haf-sig-a för-sök till kläd-nad
uuu– u– u– u– u

9. Låt denna sitta där den ska
u –u –u –u –
10. På äventyren ut i båten
u –u –u –u –u
11. Och chansen kan nog vara bra
u –u –u –u –
12. Att gamla stilen blir förlåten
u –u –u –u –u

Då ska vi se. Korsrim. Fyrtakt och för det mesta fallande rim. Jag har numrerat varje strof, för nu blir det lite krångligt. Första versen (alltså rad 1-4) är lugn, trokéer och diverse upptakter. Andra versen däremot. Rad 5 har både upptakt och katalex. Rad 6 upptakt och trokéer.

Rad sju inleds med en anapest, det vill säga två obetonade stavelser följda av en betonad. Därefter tre jamber. Versen vänder därmed från fallande till stigande takt! Notera att detta sker samtidigt som vändningen i innehållet, rad 7 och 8 är en slags uppläxning. Innehållet och rytmen samspelar alltså.

Rad åtta inleds med en stigande péon, följd av tre jamber och katalex.

Sista versen går tillbaka till den fallande takten. Rad 9 och 11 har både upptakt och katalex, däremellan trokéer. Rad 10 och 12 upptakt och trokéer.

Puh.

Nödrim

Assonans kallas det när det två ord nästan rimmar, när de är lite lika. Det vill säga det som på ren svenska brukar benämnas som nödrim.

Exempel på assonans
Det är sagt
Att han har en hatt

Sagt rimmar inte på hatt – men nästan. Klagar någon på dina sopiga rim på julafton kan du alltså rynka på näsan och påpeka att det minsann kallas assonans.

Framförande

Låt absolut inte mottagaren läsa julrimmet tyst. Låt aldrig heller mottagaren läsa rimmet högt själv. Du ska själv läsa upp rimmet för att göra det rättvisa! Det kan vara svårt att läsa en dikt – eller ett julrim – högt första gången man ser den, rytmen blir ofta rätt hackig och allt ditt arbete förgäves.

Julrim läses bara en gång. Gör dem rättvisa!

Att läsa väldigt högt kallas att skandera. Det var särskilt populärt på medeltiden. Är du extra stolt över ditt rim kan det vara värt att testa.

God jul!

Susanna Kierkegaard

2 reaktioner till “Allt du behöver veta om att skriva julrim”

  1. Jag är mäkta imponerad
    Av en äkta komponerad
    Verslära för var och en
    All och var med om och men.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s