I’m canvassing for Labour — even though, as a Swede, I can’t vote in this election

The Guardian, 2 December 2019.

“The UK election is probably none of my business. I don’t live here and I can’t vote. And yet I’m so invested in the outcome, I have decided to come over from Sweden to volunteer for the Labour party, handing out flyers and knocking on doors. Having grown up in Sweden, I already know some of Jeremy Corbyn’s proposed policies can work. I’ve benefited from free school lunches, have had access to university without tuition fees, and received free dental checkups into my 20s.

Despite having access to all these things back home, I chose to come to the UK in 2014 to do my degree at Oxford University. The combination of subjects in my degree, the tutors who made me think so hard I sometimes thought my head would fall off, and the beautiful city made it worth moving. However, the cultural difference was shocking as I got a glimpse of the class divide in Britain and what life outside the Scandinavian welfare model looks like.

People were sleeping rough all over the city. My fellow students often needed counselling to help cope with the financial stress caused by debt, tuition fees and high living costs. Mental health problems and anxiety were more the rule than the exception.

And while the UK has some of the world’s best universities, high fees have helped turn education into a mere instrument, a rubber stamp on a CV, the point of which is simply to land a job. An Oxford graduate who sued the university in 2016 when he failed to achieve a lucrative legal career was just expressing what is implicit in the functioning of the current education system: the point of a degree is not knowledge in itself.

In an economic system with workaholism built into it, where humans serve eternal capitalist growth, there is no capacity to measure the results of an education apart from monetary gain. Studying to learn, rather than to be of use to someone else, makes you feel like a person worth investing in, not a tool made to serve an economic target.

But while Sweden has been known for its welfare state for over a century, the Swedish Social Democrats are not what they used to be. The party’s popularity is declining, and it has started echoing its rightwing opponents on migration, pitting citizens against each other, blaming increased immigration for welfare cuts, and ignoring the needs of the majority it should be representing. It is now in danger of losing its position as Sweden’s largest party.”

Read the full article online here.

Ett skakigt videoklipp får britterna att rasa

Norrländska Socialdemokraten, 23 november 2019.

”På en liten bakgata i centrala Oxford i Storbritannien, innanför höga gallergrindar, ligger en av världens äldsta debattklubbar. Oxford Union Society grundades 1823. 

I dess bibliotek kan medlemmar sitta och läsa i läderfåtöljer under det snirkligt utsmyckade taket, som målades under mitten av 1800-talet av den brittiska konstnären och författaren William Morris. Han vars blommönster finns på soffkuddarna hos varenda svensk medelklassfamilj, ni vet.

Den senaste veckan har brittiska nyhetssajter toppats av ett klipp inifrån klubbens debattsal. I en skakig mobilvideo syns en finklädd student i vit skjorta och kavaj, som verkar bli nedbrottad av säkerhetspersonal. 

Studenten Ebenezer Azamati hade försökt reservera en plats nära utgången eftersom han är blind. Bråk uppstod då med debattklubbens personal. Azamati blev utslängd med våld, fick sitt medlemskap indraget två månader framåt och polisanmäldes av föreningen.

Vid första anblick verkar det märkligt att ett bråk i en brittisk studentklubb hamnar högst upp på landets nyhetssajter. Men under ytan är det andra frågor som kokar.”

Läs vidare i NSD här.

Corbyn skrämmer – för att han kan göra skillnad

Frihet, 6 november 2019.

”Brexit är uppskjutet och Storbritannien gör sig redo för nyval den 12 december. Mycket står på spel. Mitt i debatten finns förstås frågan om landets utträde ur EU. Ett nyval skulle kunna bryta dödläget i det brittiska parlamentet, som hittills gjort det omöjligt för alla premiärministrar som försökt att få igenom sina Brexitavtal.

Det är också Labours chans att rädda landet från undergång. Skulle de brittiska socialdemokraterna vinna valet i december har de lovat att skaka fram ett nytt avtal med EU inom tre månader, och snart därefter låta britterna avgöra mellan det och att blåsa av Brexit helt och hållet.

En ny folkomröstning om Brexit – kritiker viftar frenetiskt och säger stopp redan där. Det finns en spridd uppfattning om att det skulle vara odemokratiskt att låta britterna att rösta en gång till. Men att låta folket avgöra om de vill ha Brexit när de fått svart på vitt vad det innebär, är inte nödvändigtvis samma sak som att be dem “rösta om, rösta rätt”.

Det Brexit som folket röstade för kommer aldrig kunna bli verklighet, eftersom löftena som gavs inför folkomröstningen var falska. Hade något liknande skett i ett vanligt val hade medborgarna fått en chans att rösta bort den som ljugit eller misslyckats med att genomföra sina vallöften efter en mandatperiod. Varför skulle inte samma rätt gälla något så viktigt som Brexit?”

Läs fortsättningen här på Frihet.se.

Brexit blir en smocka mot arbetarklassen

Den här texten innehåller en analys av Boris Johnsons brexitavtal, förklarar vad delen om en ”jämn spelplan” betyder i praktiken och hur den kommer påverka arbetarklassen i Storbritannien. Allt är sådant som kan vara bra för vänstern (och andra intresserade) att hålla reda på i diskussionerna om brexit.

Norrländska socialdemokraten, 26 oktober 2019.

”Brexit är mer än ett politiskt spel. När Storbritannien lämnar EU kommer det påverka vardagen för alla britter – både de som röstade för Brexit och de som röstade för att stanna.

Den konservativa regeringen med Boris Johnson i spetsen har förhandlat fram ett nytt avtal med EU. På grund av den tajta tidsplanen – Storbritannien hade planerat att lämna EU redan på torsdag, den 31 oktober – har man inte hunnit göra en ordentlig ekonomisk analys av vilka konsekvenser Johnsons avtal skulle kunna få.

Bara det skickar en tydlig signal. Den konservativa regeringen kunde inte bry sig mindre om vad brexit får för faktiska konsekvenser. För Boris Johnson är Brexit ett politiskt spel, där målet är att gå ur EU med eller utan avtal. Vad det medför för den vanliga, arbetande befolkningen är mindre viktigt.

En sak är säker: Boris Johnsons avtal är värre än det som den förra premiärministern Theresa May förhandlade fram. Och det är arbetarna som fått ta den största smällen.”

Läs vidare i NSD här.

Det värsta med Brexit har inte ens börjat

Vad hände egentligen under helgen som gick? Det brittiska parlamentet röstade aldrig om Boris Johnsons avtal, men det betyder inte att det är kört för premiärministern. I dagens PT försöker jag reda ut vad som händer.


Piteå-tidningen, 21 oktober 2019.

”Det brittiska parlamentet har samlats på en lördag. Det var 37 år sedan senast. Men under helgen som gick var det bråttom – premiärminister Boris Johnson hade, tro det eller ej, lyckats förhandla fram ett Brexitavtal med resten av EU, och schemat var pressat. Med mindre än en vecka kvar till det planerade utträdet hoppades han att parlamentet skulle godkänna avtalet snabbt, så att han kunde hålla sitt tydliga löfte om att få till Brexit innan 31 oktober.

Men helgen gick inte riktigt som premiärministern önskat. Parlamentet röstade aldrig om Boris Johnsons nya avtal. Istället visade de än en gång tydlig enighet i det enda de hittills kunnat enas om – att förhindra ett utträde utan avtal. Ett viktigt ändringsförslag gick igenom, vilket gjorde att omröstningen om själva avtalet sköts upp tills efter det att all lagstiftning som krävs för att faktiskt genomföra avtalet blivit godkänd.

Det var en säkerhetsåtgärd. Nu minimeras risken för att britterna ska råka gå ur EU utan ett avtal. Boris Johnson tvingades skicka ett brev till EU:s övriga 27 medlemsländer och be om mer tid till förhandlingar. Premiärministern gjorde dock tydligt att han ser sig som bakbunden av parlamentet. Han vägrade signera det viktiga dokumentet, och skickade med ett extra brev från regeringen där han förklarade att han helst inte vill fortsätta förhandla.”

Läs resten av texten här.


Vill du fortsätta hänga med i vad som händer med brexit? Prenumerera för att få en uppdatering varje gång jag skrivit något nytt.

Allt du behöver veta om det nya brexitavtalet

Den brittiska premiärministern fick till ett avtal med EU:s resterande 27 medlemsländer i alla fall. Vad betyder det, vad händer nu och vad ska man dra för slutsatser av den här cirkusen?

Snabbt sammanfattat, står Boris Johnson inför samma problem som Theresa May gjorde. På lördag kommer det brittiska parlamentet behöva godkänna avtalet för att det ska börja gälla, men den konservativa regeringen lär få svårt att få ihop en majoritet.


Kommer avtalet bli verklighet?

Boris Johnson behöver stöd från en majoritet av de 639 brittiska parlamentsledamöterna som faktiskt röstar i parlamentet. Alltså behövs minst 320 röster. Boris Johnson lär ha 287 konservativa röster med sig.

Det finns 19 Labour-ledamöter som uttryckt att de kan tänka sig att rösta för ett avtal. Om de lyckas motstå trycket från Jeremy Corbyn att rösta nej, fattas fortfarande 14 röster för en majoritet.

Skulle de 20 konservativa ledamöter som Boris Johnson uteslöt från partiet tidigare i höst rösta för avtalet trots detta, skulle Johnson ha en majoritet på 326 röster.

Men det är inte särskilt troligt att ledamöterna från Labour och de uteslutna partikamrater backar Johnson när det gäller.

Regeringens stödparti DUP med sina 10 ledamöter, nordirländska Demokratiska unionistpartiet, säger i skrivande stund att de kommer att rösta nej till avtalet.

Fler röster från Labour har uttryckt att de kan tänka sig att rösta för avtalet i parlamentet om det hålls en folkomröstning om detsamma. De vill alltså att hela brittiska folket ska få chansen att säga ja eller nej till Brexit när de vet vad det faktiskt kommer innebära.

Under eftermiddagen idag (torsdag) röstade parlamentet med en majoritet på 12 röster för att det ska få göras tillägg och ändringar i omröstningen om avtalet på lördag. Det betyder att Labours önskan om en ny folkomröstning skulle kunna bli verklighet.

Källa: Irish Times.


Vad innehåller det nya avtalet?

Det nya avtalet går att läsa på engelska på Kommissionens hemsida. Det består av två delar. Först och främst ett juridiskt bindande utträdesavtal (”withdrawal agreement”) där alla detaljer om utträdet finns. Det börjar gälla direkt när Storbritannien lämnar EU. Därtill finns en politisk förklaring (”political declaration”) som inte är juridiskt bindande, men där de två parterna stakat ut hur de tänkt sig att fortsatta förhandlingar om den framtida relationen ska gå till.

Här är de viktigaste ändringarna som gjorts i jämförelse med Theresa Mays avtal.

  • Storbritannien kommer inte fortsätta ingå i en tullunion med EU
  • Nordirland kommer däremot fortsätta följa vissa EU-regler i syfte att undvika en hård gräns mot Irland
  • EU:s regler för moms kommer gälla på Nordirland
  • Ett frihandelsavtal ska gälla mellan EU och Storbritannien
  • Inga tullar och inga importkvoter
  • Stopp för fri rörlighet mellan EU och Storbritannien, med undantag för Irland

Gränsen mellan Irland och Nordirland

Bakgrund

Gränsen mellan Irland och Nordirland (som är en del av Storbritannien) blir den enda landgränsen mellan Storbritannien och EU efter Brexit. Efter konflikten på ön finns en risk att gränskontroller skulle bli mål för terrorism och politiska attacker om de skulle uppföras. Ett mål i förhandlingarna har därför varit att undvika en hård gräns, men det har varit svårt eftersom Storbritannien då skulle behöva stanna i EU:s tullunion och följa alla unionens krav och regler för importer. Starka brexitförespråkare tycker att detta skulle vara att ge EU makt över viktig brittisk politik.

Nytt i avtalet

I det nya brexitavtalet står att hela Storbritannien ska lämna EU:s tullunion. Nordirland kommer dock fortsätta följa vissa EU-regler, detta för att man inte ska behöva gränskontroller på ön.

Nordirland kommer fortsätta lyda under EU vad gäller:

  • Lagar för varor
  • Sanitära regler för veterinärkontroller
  • Regler för jordbruksproduktion och försäljning
  • Moms för varor
  • Regler för statsstöd

I praktiken kommer det bara att finnas en hård gräns mellan Great Britain (alltså den största brittiska ön, bestående av England, Wales och Skottland – dit räknas inte Nordirland) och den irländska ön (Nordirland och Irland). Varor kommer att kontrolleras i nordirländska hamnar, istället för mellan Irland och Nordirland.

Om det nya avtalet blir verklighet kommer varor kontrolleras mellan Nordirland och resten av Storbritannien.

Lista över ”riskfyllda varor”

Man kommer inte att ta ut tullavgifter på varor som ska från GB till Nordirland. En lista på varor som ofta ”riskerar” att skickas vidare till Irland ska fastställas senare. Dessa varor kommer man alltid att behöva betala avgift för mellan GB och Nordirland. För de varor som sen blir kvar i Nordirland, får man avgiften återbetald.

Man kommer inte kontrollera folks bagage eller privatpersoners post och skickade varor.

Arrangemanget skulle innebära att Storbritannien kan sluta egna, nya handelsavtal i framtiden. Detta hade inte varit möjligt om man bundit sig till att stanna i EU:s tullunion.

Nordirländska parlamentet måste godkänna

Var fjärde år kommer det nordirländska parlamentet få rösta om reglerna. Om de röstar ner de gällande reglerna i avtalet, kommer de att sluta gälla två år senare. Under tiden tillsätts ett utskott som skissar på rekommendationer till parlamentet på alternativa lösningar.

Får avtalet stöd av över 50 procent av parlamentet, fortsätter det gälla i fyra år. Får det extra starkt stöd (över 50 procents stöd från både unionister och nationalister, alternativt 40 procents stöd från dessa grupper och totalt minst 60 procents stöd) gäller avtalet i åtta år till, innan parlamentet behöver förnya sitt stöd.

Det ska tilläggas att det Nordirländska parlamentet är stängt just nu, på grund av svårigheter med att bilda en majoritet. Om parlamentet inte klarar av att rösta om avtalet i tid tolkas det som ett godkännande.

Momsregler

EU:s momslagar ska fortsätta gälla för Nordirland på varor, men inte på tjänster. Det betyder att Nordirland kan få andra momssatser än resten av Storbritannien.

Källa: BBC.


Frihandelsavtal

I den politiska förklaringen står att EU och Storbritannien ska ingå i ett frihandelsavtal. Det ska dock nämnas att detta inte är juridiskt bindande, mer än att det står i det bindande utträdesavtalet att den politiska förklaringen ska respekteras.

Målet är att man inte ska ha några tullar eller kvoter för import och export av varor.

Denna uppgörelse skulle innebära att Storbritannien kan teckna egna handelsavtal med andra partners (vilket man inte hade kunnat om man stannat i EU:s inre marknad).


Fri rörlighet

Storbritannien får som de vill, och den fria rörligheten mellan dem och EU upphör efter Brexit. Däremot står i den politiska förklaringen att man vill se till att ordna möjligheter för visumfria kortare resor åt båda håll.

Fri rörlighet fortsätter gälla mellan Storbritannien och Irland.


Vad händer om avtalet inte går igenom?

Brittiska parlamentet har röstat igenom en skrivelse som tvingar premiärministern att be EU27 om en förlängd förhandlingsperiod i det fall man inte kunnat komma överens om (där räknas parlamentets godkännande som nödvändigt) ett avtal. Ska Boris Johnson följa lagen, måste han alltså be resten av EU om att skjuta upp Storbritanniens utträde.

Kommer EU säga nej till en förlängning?

Under pressträffen idag (torsdag 17 oktober) frågade journalister EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker om Storbritannien kan få en förlängning av förhandlingsperioden i det fall avtalet inte godkänns av det brittiska parlamentet.

Juncker svarade nej.

Om vi har ett avtal, så har vi ett avtal, och det finns inget behov av en förlängning. Det är inte bara britternas åsikt, det är min åsikt också.

Jean-Claude Juncker, 17 oktober 2019.

Men det är troligtvis mest ett sätt för EU att försöka pressa det brittiska parlamentet till att rösta igenom avtalet en gång för alla. I praktiken skulle det vara omöjligt för EU27 att neka Storbritannien en förlängning, eftersom ett avtalslöst utträde skulle drabba EU-medlemmen Irland så hårt (med risk för våldsamheter och upplopp kring gränsen Irland-Nordirland).

Kan Boris Johnson vägra be om en förlängning?

Enligt den så kallade Benn Act som brittiska parlamentet röstade igenom nyligen är svaret ja. Utan ett avtal måste premiärministern be EU om en förlängd förhandlingsperiod.

Nu läcker dock uppgifter inifrån regeringen om att Johnson planerar att strunta i detta. Frågan är då om det skulle fungera att någon annan ber om förlängningen å Storbritanniens vägnar. Om det inte håller, så landar vi i en riktig röra. Landet lämnar EU den 31 oktober, men gäller det när premiärministern just brutit mot lagen? Vad händer med premiärministern då? Det skulle vara något nytt.


Analys

Boris Johnson har haft kort tid på sig att få igenom ett avtal med EU27, och det är imponerande att han lyckats. Tyvärr betyder det inte att avtalet kommer att bli verklighet. Han kommer få svårt att locka det brittiska parlamentet till ett godkännande på lördag.

Boris Johnsons bästa chans är att få med sig Labour-ledamöter på tåget genom att utlova en ny folkomröstning om avtalet. Det vore också rättvist. I folkomröstningen 2016 röstade en majoritet för Brexit utan att veta hur resultatet skulle komma att se ut. Det vore inte konstigt att ge dem chansen att ångra sig när vi vet vad som faktiskt är möjligt att åstadkomma.

Vad gäller det nya förslaget för Nordirland, ser allt bra ut utom möjligheten för det nordirländska parlamentet att rösta sig ur kompromissen. Det får antas att detta lades till för att blidka DUP. Men eftersom dessa ändå inte vill rösta för avtalet är det svårt att se funktionen det ska fylla.

Det var inte särskilt svårt att förutse att samarbetet skulle sluta i trubbel – DUP är ett flankparti som representerar den ena sidan i en otroligt känslig konflikt, och det var fel att som regering förlita sig på deras stöd från början. Möjligtvis kan brasklappen i avtalet göra andra brittiska nationalister lugna i att de inte, på pappret, är bundna till att permanent följa EU:s regler.

Godkänns avtalet inte av brittiska parlamentet gissar jag på att EU27 godkänner en förlängning och att britterna får börja om från början med ett nyval.

Susanna


Vill du läsa mer? Prenumerera via mejl, så får du reda på när jag skrivit något nytt!

De riskerar mest om brexit går fel

Den här texten innehåller bland annat en förklaring av Boris Johnsons nya brexitförslag för Nordirland och vad det skulle leda till i praktiken.

Piteå-tidningen, 4 oktober 2019.

”Den brittiska regeringen har till slut fått någonting gjort. Premiärminister Boris Johnson föreslår en ny lösning för den irländska gränsen, och inleder sitt högtidliga brev till EU med orden “en rättvis och rimlig kompromiss”.

Men det är inte alla som ställer sig bakom rubriksättningen. EU-kommissionen är tveksam. Oppositionsledaren Jeremy Corbyn är så förbannad att han råkade välta ut ett glas vatten på heltäckningsmattan under debatten i brittiska parlamentet, rapporterar The Sun’s politiska redaktör på Twitter. Irlands regeringschef är besviken.

Alla vill undvika ett misslyckande. Men vad ett sådan skulle innebära varierar stort.”

Läs vidare här.